Kamis, 17 September 2015



Objectivo- objectivo Ne’ebe mosu iha Engeneering Software.
1.      Organisasi labele fahe atu buka osan ba desemvolve software nian.
2.      Kualidade ba software halo produs ne’ebe ladiak.
3.      Tanesan ho folin Hardware nia mudifikasun liu ba software nian
4.      Aumentan tan buat neebe inportante husi pemelihara
5.      Teknoligia Hardware nain aumenta lao ba oin
6.      Tekniko software  nia mao aumenta lao ba oin
7.      Necesidade ne’ebe aumenta a’as liu ba software
8.      Necesidade sofrware nian sei sai boot no diak(kompleks).
Hetan sasan ne’ebe sai mudansa iha lian programa. No Tipo husi problema ba fila liman nian no ba tekniko seluk;
1.      Susar tebes ba problema ne’ebe hasoru.
2.      Tenki domina lian programa ne’’ebe domina liu husi programmer.
3.      Tipo husi halo dadus nian,ida ne’ebe forma husi batch processing ou online processing.
4.      Programa-programa(library) ne’ebe iha benifisiu husi lian pemrogramer ne’ebe sei a’as liu.
5.      Lian programmer sei bele halo.
6.      Modelu husi lia penrogramer,complier ou interpreter.
7.      Apoiu husi lian pemrogramer, bainhira iha mudansa-mudansa foun.
8.      Tuir mai lian programa atu hetan mudifikasaun ona programa bainhira akontese mudansa.
9.      Konfigurasaun hardware no systema software ne’ebe halo tia ona.

ESplika to’ok saida mak programming in the large no small.
            Programming in the large ho programming in the small ne’ebe iha software engeneering, programming in the large no programming in the small iha parte 2 ne’ebe lahanesan,atu lori hakerek iha software ida.programa nee halo husi Frank Deremer ho Hans Kron iha tinan 1975 iha libro ida ne’ebe ho nia topico “programming in the large versus programin in the small.

  1. Programming in the small:
Iha development software ida,iha programming in the small  nia objectivo sai haneasn aktividades atu hakerek programa neebe kiik liu no sai source code no ukur /sukat ninia kiik sai espesifiku no relative ne’ebe muda ou troka diak tebes.programming in the small tuir programming particular atu sai gropu kiik ida neebe sei sai tempo ladun naruk ba periodo,Dala ruma iha less formal no pratiku deretamente instant iha dokumentus ida atu koko/te’es,tool ou koalia ho lian programa.Programming in the small bainhira koalia sai hanesan prototype software no hetan aplikasaun development ne’ebe inportante tebes,no stabilidade atu komputent.Lia komputador,programming in the small no shoat-lived programa matic,exeskuensia iha ACID troka no acces ba local ou fatin logica no resource file hotu  no database seluk.
  1. Programming in the large:
 haneasan iha sofrware ida ne’ebe development programming in the large,babain tama iha programin ne’ebe boot no iha grupo ida,ho ema ou grupo boot ne’ebe naruk tebes iha tempu pereodo nian.Molak iha kondisaun nee babain fo nia resultadu  ne’ebe boot no kompletu ba programa.Ba programming in the large,code maneger fatin hodi partisipa servisu modul  ba precisely-specified interaction.iha dokumentus ba programming in the large,programming nee defisil tebes karik halo operasaun ba modul,no ema servisu atu hetan osan no hanoin re-doing.kareta nee goal ida husi programming in the large tam iha aturan ne’ebe module a’as no la persisa hetan.programming in the large husu atu iha management skils,ba lian komputador,programming in the large bele deretamente ba code programming ne’ebe implementa ba lever ne’ebe a’as, iha transmisaun logica ho sistema ne’ebe iha.


·         Dezemvolvementu  Software?
Defenisaun Software mak hanesan profesi ba materna ida ne’ebe dezemvolve oi-oin ba software nian, bele halo manazementu organizasaun moderno ba software ho nia kualidade ne’ebe diak. No mos prinsipio engeneering nia rezultadu ba software ne’ebe hetan servisu efisensia no efektivo liu.
Defenisaun software hanesan halo dadus ida husi elektronik ne’ebe rai no hadia iha komputador husi dadus ne’ebe ikus mai no hetan husi komputador sai hanesan programa ou intruksaun ida ne’ebe haruka no hala’o defenisaun seluk husi software ne’ebe hadia no kontrola hardware.
ü  Objetivo engeneering software nian;
Liu husi ita nia pribadi hetan no fo sai nia objetivu iha engeneering software ida ne’e mak hanesan;
·         Rezultadu software nian ne’ebe a’as iha tempu modernizasaun nian.
·         Rezultadu software ne’ebe hetan servisu no fahe modelu platform.
·         Rezultadu software nian ne’ebe hadia ho folin ne’ebe tun.
ü  Kriteria  engeneering software;
Ø  Hetan no hadia maintainability
Ø  Tuir modernu ne’ebe hetan husi teknologia (dependebility)
ü  Engeneering software mak hanesan requerementu ne’ebe relasaun ho espesifikasaun nesesidade no dokumentus software:
1.      Software halo nia dezenho ida ne’ebe processu foti husi arsitektura, komponente, no interface iha karakteristik seluk husi software.
2.      Software Construiction halo relasaun ho detail moderno ba software, hanesan mos algoritma, kodigo, no mos la iha problema.
3.      Software testing liu husi hahalok software nian.
4.      Software maintenance ne’ebe diak hodi hadia sewainhira software halo operasaun
5.      Software konfigurasaun manazementu relasaun no buka mudansa konfigurasaun software atu tuir necesidade ne’ebe espesifiku liu.
6.      Engeneering software managementu ne’ebe mak hala’o no sukat RPL hanesan halo proyek iha software.
Tempu dezemvolvementu software:
1.      Tempu pioneer:
Forma software primeiro mak hanesan liga kabel entre komputador ida ba komputador seluk. Modelu atu asessu komputador mak hanesan halo puched card ou karta kona ba komputador iha tempu ne’ebe sei halo direitamente ho programa iha elektronika ho objetivo. Komputador hala’o direitamente ho rezultadu hotu ne’ebe servisu iha komputador hanesan print out. Processu ne’ebe iha komputador forma instruksaun tuir processu ne’ebe mak iha.
2.      Tempu estabilidade:
Iha Tempu estabilidade komputador halo rezultadu barak husi peskiza no mos akademi. Ne’ebe la iha rezultadu husi industria ou kompanha. Iha era ne’e, software hahu muda sai produktivo ida.
3.      Tempu mikro:
Iha PC ho rede komputador la’o no aumenta luan iha era ne’e, software mos iha moderno ba necesidade programa.
4.      Tempu modern
Agora ne’e engeneering software komesa hetan iha ne’ebe-ne’ebe deit.
Tabela evaluasau software nian iha (tinan 1960 to’o agora):
Tempu Pioneer
 (1950-1960)
Tempu Estabilidade
(1960-1970
Tempu (1970-1980)
Tempu modern
(1980-to’o agora)
Processu Batch
Multi user
Sistema user
Sistema Desktop
Distribuisaun
Real time

Teknologia Objetivo
Halo privadu
Database
Software baratu
Sistema Bakar

Halo software

Processu Paralela

Rede Komputador




·         Temi tok ba siklus dezemvolve software?
Sasan energeneering software hanesan: prosesu apoiu neebe no metode. Bainhira sasan-sasan nebe koneksaun ho ida seluk no fo informasaun seluk. Sistema fo apoiu modernasasi software nian no ajuda halo komputaador.
Servisu nebe relasaun no engeneering software no hetan kategoria 3 fase generiku mak hanesan:
1.      Tuir defenisiu hakarak ba saida. Ba fase nee identifikasaun informasaun saida nebe sei prosesu, funsaun saida no modern neebe hanoin. Hahalok sistema saida neebe hetan fiar an. Interface saida mak sei mesak dezenu saida neebe iha,no criteria saida mak validasaun presiza ba termina sistema neebe susesu. Dokumentus hosi sistema no software neebe identifika ona. Maibe metode neebe fase defensora sei funsaun paradigma konforme engeneering software (no kombinasaun paradikma) neebe terapkan.servisu tolu utama sei akontese iha forma sira: sistema no tekniku informasaun halo proyek software, no analissa nescesidaade.
2.      Tuir modernasasi hakarak atu oinsa, durante modernasasi software defenisaun oinsa dadus tenke estrutura oinsa funsaun implementasaun iha arsitektur software ho oinsa procedural detail atu halo ou relatoriu, oinsa interface neebe sei vistu, dezenu oinsa sei translate iha lingua program (no lingua nonprocedural), no no oinsa investigaa sei halao. Metode neebe  fo sai iha tuir modernu no sei fariasi, maibe iha servisu tolu (3) tekniku seluk sei akontese: dezenu software generasi kode, no investiga software.
3.      Tuir apoiu hakarak aumenta neebe relasaun ho kurizi problema.
Tuir siklus modern software no sistema informasaun. Operasaun sistema neebe mudansa ona sei mosu problema-problema neebe la hetan atende iha tuir sistema presiza mudansa fali sistema atu hasoru ou atende no prosesu nee fila ba prosesu seluk. Siklus nee termina no siklus mons. Siklus modis hetan sistema defenisaun hanesan aktualidaade neebe fo hosi profesionl no uza iha sistema informasaun software atu implementasaun sistema informasaun.
Sistema moris modernalizasaun sitema informasaun nee fase iha partee neen mak hanesan:
a.       Hanoin ou halo sistema
b.      Analisa sisteema
c.       Hanoin ou halo sistema publiku ou konseptuar
d.      Evaluasaaun no hare sisstema detail
e.       Modern software no implementasaun ssistema
Parte halo sistemaa:
1.      Iha parte halo sistema:
Ø  Forma strutura servisu estagiss neebe luan ho hare informasaun sistema foun neebe los sei hasoru nescesidade-nescesidaade software neeebe uza.
Ø  Proyek sistema evaluasaun no fahe hosi prioritas nian. Proyek no prioritasaun aas sei hili no mudansa.
2.      Durantee fase ou parte hanoin atu halo sistema nebe mudansa:
Ø  Feasibility factos neebe relasaun dalaruma nia rezultadu hosi software neebe mak hanesan:
( estrateegi factos) neebe relasaun ho apoiu sistema informasaun husi proyeek neebe kontaktu.
Parte/fase analiza sistema software:
Halo prosesu valor, identifikasaun no evaluasaun komponente relasaaun fila fali. Neebe relasaun iha modernasaun sistema. Defenisaun problema, objetivu nescesidade prioritas horariu ba solusaun neebe potensial.
Parte/fase halo sistema public/konseptual:
·         Molok atu analiza husi siklus software iha ona mos mundansa
·         Defenisaun husi necesidade-necesidade ne’ebe ho funsional
·         Analiza hodi halo inplimentasaun
·         Oinsa atu forma ou kria sistema software nian
Parte/fase evaluasaun hodi hare sistema software:
            Fase ikus halo sistema publiku no desizaun investigasaun, husi ida ne’e iha parte evaluasaun no hare husi sistema ne’e nia valor ne’ebe mak kualidade ho sistema software no vantagen husi relatorio projetu sistema valorizasaun.
Parte/fase halo sistema detail/funsional:
            Parte/fase halo sistema ne’ebe detail espesifikasaun atu halo konseptual. Iha parte ne’e komponente hotu-hotu hala’o hela detail ne’ebe mak los.
·         Modelu-modelu processu mak hanesan tuir mai ne’e?
a.      Modelu Sekuensial Linier ou Waterfall Development Modelu;
Modelu hanesan modelu Sekuensial liner modelu ne’ebe mak iha ona mudansa mak hanesan paradigma modelu ne’ebe iha ona mudansa ou engeneering software ne’ebe mak tuan ona, no barak liu mak uza ona. Agora ne’e mos iha ona modelu atu halo besik malu ho mudansa foun ne’ebe mak iha ona engeneering software. Ne’ebe mak ho sistematika no sekuensial ne’ebe mak hahu ona ou komesa la’o ona ba oin husi sistema hotu-hotu ne’ebe mak iha ona atu analiza, no desain, kode.
Tuir modernu modelu waterfall development modelu nian
·         Engeneeringno modelu sistema informasaun;
passu primeiro hahu no harí ona sistema elementus no parte-parte ne’ebe sai hanesan sasan software, no konsentrasaun relasaun husi hardware, user, no database.
·         Analiza necesidade software;
Iha processu ne’e, hala’o ho sistema necesidade ne’ebe mak hamutuk ona mak hanesan Domain informasaun, ho funsaun ne’ebe mak presiza atu servisu ou formasaun entre interface.
·         Desain;
Iha processu Desain, ne’ebe hala’o ho necesidade ida atu halo engeneering software ne’ebe mak antes ne’e iha ona hanoin atu halo processu kodigo(koding). Processu ne’e focus ba estrutura dadus, arsitektura software, reprezentasaun interface, no algoritma prosedur detail.
·         Coding;
Coding mak hanesan halo dasain ou forma atu no hetan komprendesaun husi elektronika, no hodi halo programa ida.
·         Koko/Test;
Molok processu coding hotu, kontinua ho processu test/koko ba programa software nian, koko logika interface funsional atu hare selik, dala ruma akontese problema no ida ne’e mak hare ninia rezultadu husi modernu nian.


Vantagen husi modelu waterfall development;
1.      Processu mudansa nian sei nafatin no halo aplikasaun ne’ebe mak fasil no processu ne’ebe la’o ho diak.
2.      Produsaun ne’ebe mak uza hodi halo software ou programa ne’ebe mak diak ona ho necesidade ikus.
3.      Software halo sistema organizasaun nian.
Desvangtagen;
1.      Projetu ne’e araska los atu tuir alur sekuensial sai hanesan mudansa ne’ebe hetan akontesementu hodi fo rezultadu ne’ebe mak hanesan ona, no tenke troka fali interaksaun problema foun.
2.      Akontesementu ba iha projetu nian sai hanesan parte ne’ebe mak la fleksibel, tamba komitmentu tenke hala’o iha parte primeiro processu nian.
3.      Defisil atu hasoru mudansa necesidade nian ne’ebe hanoin husi customer.
4.      Customer tenke pasensia atu hein produsaun ne’e hotu, tamba servisu husi parte ba parte no processu nian sei kontinua ba parte ida-idak molok servisu ne’e husu lolos.

b.      Modelu Prototype;
Modelu prototype mak hanesan paradigma foun iha metodu modernu software nian, iha ne’eba metodu ne’e la hanesan evaluasaun iha software, tamba revolusaun metodu ba software ne’ebe mak kleur mak hanesan sistema sekuensial ne’ebe bai-bain hatene no naran SDLC ou waterfall developmentu modern nian.
Iha modelu prototype, prototype husi software ne’ebe nia rezultadu halo presentasi ba customer, no customer seluk fo tempu atu fo hanoin bain hira software ne’ebe nia rezultadu ne’ebe los mak hanesan ho necesidade customer nia hakarak ou hanoin.
Mudansa no aprezentasaun prototype ne’ebe mak hetan no hala’o bebeik to’o tempu ne’ebe formahusi software.
Tekniku-tekniku prototype:
*      Halo Modelu
*      Halo Dialogu
*      Simulasaun
Iha passu hat(4) ne’ebe sai hanesan karakteristíku iha processu modern nian ba metodu prototype, mak hanesan tuir mai ne’e;
1.      Hili nia funsaun
2.      Sistema informasaun
3.      Evaluasaun
4.      Halo kontinua
Metodu ne’e mos iha dezenho ne’ebe mak kompetu husi sistema software nian, ne’ebe mai husi modelu surat tahan, modelu servisu no programa. Ho identifika necesidade user, analiza sistema no hala’o estuda/estudi ba iha estudi ne’ebe hasoru necesidade user nian, tuir modernu interface tekniku prosedurasaun ho teknologia ne’ebe mak iha benefisio.

Tuir mai sei iha mos parte processu modernizasaun iha modelu prototype nia laran mak hanesan tuir mai ne’e;
·         Ho necesidade ne’ebe mak tau hamutuk
Customer no mudansa ne’ebe mak hamutuk hho defenisaun forma software hotu-hotu, atu identifikasaun ho necesidade hotu, no risko bo’ot husi sistema ne’ebe mak la’o hela.
·         Harí prototyping
Harí prototyping no focus atu simu gajian husi customer (ezemplu hanesan halo input no format ouput.
·         Evaluasaun prototyping
Evaluasaun ne’e hala’o ho customer, saida mak prototyping ne’ebe mak harí ona. Karik hanesan ona, entaun pasu ba oin ne’e sei foti. Karik la iha prototyping direvisaun atu hala’o passu ba oin.
·         Coding sistema
Iha parte ne’e prototyping ne’ebe mak hakarak ona atu tradusaun ba liangua programa ne’ebe mak hanesan.
·         Sistema teste
Molok sistema sai ona software ne’ebe pro ntu atu uza, no tuir mai sei hala’o processu teste ne’e ho White Box, Black Box, Basis Path, teste arsitektura no selu-seluk tan.
·         Sistema evaluasaun
Customer evaluasaun sekarik software ne’e iha ona rezultadu ne’ebe mak diak. Karik iha processu ne’ebe mak hala’o hela ba passu ne’ebe mak la’o ba oin. Software ne’ebe mak teste ho simu customer ne’ebe mak la’o hela. Modelu prototyping ne’e hanesan kondisaun ne’ebe mak resiko/sorte a’as, iha ne’ebe problema-problema ne’ebe mak la iha estrutura ne’ebe mak diak.

Vantagen husi Model Prototype :
*      Customer ne’ebe aktivo hodi partisipa iha sistema modernizasaunnian, sewainhira rezultadu produksaun ou halo modern fasil atu aumenta hanoin ho necesidade customer.
*      Determina ho necesidade ne’ebe mak fasil liu. 
*      Habadak tempu modernizasaun nian, produksaun ou halo software.
*      Iha komunikasaun ne’ebe mak diak entre mudansa no customer.
Desvantagen:
*      Processu analiza no halo sistema ne’ebe mak badak deit.
*      Bai-bain menus fleksibel nia laran no hasoru mudansa foun.
*      Maske user ne’e hanesan fahe ona versi prototyping ida-idak nian.

c.       Modelu Spiral / Model Boehm
Modelu ne’e iha adaptasaun rua (2) mak hanesan modelu software ne’ebe mak iha modelu prototyping no modelu waterfall ne’ebe la’o ho sistematika nian. Modelu ne’e rekonhese ona ho lia fuan temi dehan Spiral Boehm. Mudansa ne’ebe mak iha modelu. Modelu ne’e mos iha ona mos modelu hirak ne’ebe mak publikasi ona no nia rezultadu ne’ebe mak halo ou produk ona, privadu aytu fo responsabilidade ho idetidade-identidade ne’ebe mak durante ne’e la’o processu servisu projetu nian.